Med målet att digitalisera svenskt tryckt material från 1400-talet till nutid har ett samarbete inletts mellan KB och de fem universitetsbiblioteken i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Samarbetet lägger därmed grunden för ett långsiktigt arbete för svensk digitaliseringsverksamhet. Det material som avses är till exempel böcker, tidningar, tidskrifter, rapporter och läromedel utgivna i Sverige. Det finns sedan tidigare en hel del digitaliserat material, både hos de olika biblioteken och i till exempel Litteraturbanken<https://litteraturbanken.se/>. Men i och med samarbetet tar biblioteken ett helhetsgrepp för att systematiskt digitalisera och tillgängliggöra hela det svenska trycket. Lätt för alla att använda - Att vårt tryckta kulturarv blir digitaliserat och tillgängliggjort fritt och enkelt kommer att vara till stor nytta för forskning och högre utbildning. Det kan också bli en viktig resurs för det demokratiska samhället i och med att alla kommer åt materialet, oavsett var man bor. Det ska vara lätt att hitta och använda svenskt digitaliserat material vare sig man är gymnasieelev, hembygdsforskare eller litteraturvetare, säger Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie vid KB. Att digitalisera innebär att materialet skannas eller fotograferas sida för sida och att texten OCR-tolkas, det vill säga konverteras till sökbar text. Biblioteken digitaliserar material som finns i deras egna samlingar och det blir sedan sökbart via den nationella katalogen Libris. Hela dokumentet blir tillgängligt i fulltext via olika publiceringsplattformar. En ambition för samarbetet är att också göra det lättare att använda digitaliserat material, till exempel via öppen länkad data. Nytt liv med nya metoder - Det är ett stort och omfattande arbete, där vår förhoppning är att det digitala materialet får nytt liv och stor nytta inom forskningen, då biblioteken etablerar en infrastruktur för digitalt material. Man kan säga att biblioteken i och med digitaliseringen producerar forskningsdata när materialet får nya användningsområden och kan analyseras med nya metoder. Därför är det viktigt att digitaliseringen sker enligt internationella standarder och i samarbete med andra digitaliseringsaktörer. Gör vi en internationell utblick ser vi dessutom att Sverige ligger efter i motsvarande systematiskt digitaliseringsarbete jämfört med till exempel Norge och många andra europeiska länder, säger Lars Burman, överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek. Svenska tidskrifter först ut Samarbetet mellan biblioteken inleddes 2020 genom undertecknandet av en avsiktsförklaring. Sedan februari 2021 är Karin Byström från Uppsala universitetsbibliotek projektledare. - Biblioteken som ingår i samarbetsprojektet tar under våren fram gemensamma standarder och beslutar om vilket material som ska digitaliseras inom ramen för samarbetet. Planen är att börja med svenska tidskrifter från åren 1850-1900, eftersom det är ett material som är av stort intresse både för forskning och för allmänheten. Dessutom bidrar digitaliseringen till att minska det fysiska slitaget på tidskrifterna som är gjorda av ett papper som håller på att falla sönder. Texten i tidskrifterna går ofta bra att OCR-tolka och kan alltså bli maskinläsbar och möjlig att analysera med digitala forskningsmetoder, säger projektledare Karin Byström. Digitalisering kräver finansiering Projektet bekostas i ett initialt skede av de deltagande biblioteken, men för ett långsiktigt arbete krävs externa finansiärer. - Ambitionen är att digitalisera allt, men det kan ske först när det finns mer pengar. Därför arbetar vi med att hitta samarbeten för kompletterande finansiering, kanske genom privata forskningsfinansiärer som i fallet med KB:s digitaliseringsprojekt av dagstidningar som finansieras av stiftelsen Arcadia. Men självklart skulle även ett tillskott av statliga medel vara viktigt i detta arbete, säger Mikael Sjögren, överbibliotekarie vid Umeå universitetsbibliotek - Det finns en enorm potential med en digitalt tillgänglig samling och det är nödvändigt för biblioteken att arbeta för att öka takten i digitaliseringen av det svenska trycket, avslutar Karin Byström. Information om samarbetet · kb.se/det-svenska-trycket<https://www.kb.se/det-svenska-trycket> * Avsiktsförklaring om det digitaliserade svenska trycket (pdf)<https://www.kb.se/download/18.7bef1f3916eca87a61b1094/1623150278073/Avsiktsforklaring-svenskt-tryck.pdf> Styrgrupp * Lars Burman, ordförande, överbibliotekarie, Uppsala universitetsbibliotek * Håkan Carlsson, överbibliotekarie, Lunds universitetsbibliotek * Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie, Kungliga biblioteket * Morgan Palmqvist, överbibliotekarie, Göteborgs universitetsbibliotek * Mikael Sjögren, överbibliotekarie, Umeå universitetsbibliotek * Wilhelm Widmark, överbibliotekarie, Stockholms universitetsbibliotek Adjungerad till styrgruppen är Mats Malm, Litteraturbanken. Arbetet inom projektet är uppdelat i arbetsgrupper med representanter från de medverkande biblioteken: produktion, tillgängliggörande, bibliotekssamarbete, nationell samverkan och finansiering. Projektledare är Karin Byström från Uppsala universitetsbibliotek. Kontaktpersoner Lars Burman, ordförande i styrgruppen, överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek lars.burman at ub.uu.se<mailto:lars.burman at ub.uu.se> 018-471 39 10 Karin Byström, projektledare, Uppsala universitetsbibliotek karin.bystrom at ub.uu.se<mailto:karin.bystrom at ub.uu.se> 018-471 33 69 När du har kontakt med oss på Uppsala universitet med e-post så innebär det att vi behandlar dina personuppgifter. För att läsa mer om hur vi gör det kan du läsa här: http://www.uu.se/om-uu/dataskydd-personuppgifter/ E-mailing Uppsala University means that we will process your personal data. For more information on how this is performed, please read here: http://www.uu.se/en/about-uu/data-protection-policy