Vet inte vad Jan tänkte när han lade in länken till intervjun med 17-åriga
Noa. Men huvudsaken är väl att intervjun är läs- och tänkvärd. Intervjuaren
har således gjort någonting bra liksom Digiteket, som har publicerat
intervjun på sin nätsida. Noas intervjusvar bildar en rätt så svårtolkad
helhet som inte saknar inre motsägelser men en sak är klar: hon (Noa) måste
vara en tänkande ung människa. Om nu någon tvivlade på det. Vad sedan
biblioteket, (som intervjun till stor del handlar om) beträffar så är
även det behäftat med inre motsägelser och i sin helhet är biblioteket
inte heller lätt att tolka.
Biblioteket uppmanar genom sin blotta existens till läsning och jag tror
att detta är socialt önskvärt och nödvändigt. Det är kort sagt nödvändigt
att fortsätta med läsandet och följaktligen också med skrivandet. (Jag har
försökt utreda saken lite närmare i en artikel i senaste års sista nr av
tidskriften Nya Argus, som borde finnas i biblioteket.)
Men sedan uppstår frågan: Vad ska vi göra med all vår läsning?
Ges det ett svar? Nej, det ges "miljarder" (för att tala med Noa) svar.
På den här punkten behöver emellertid bibliotekarien, denna street-level
bureaucrat som en biblioteksforskare har sagt, en tankeställare: det är
dags för bibliotekarien att publicera sin åsikt om Förenta Nationernas
traktat som förbjuder kärnvapen. För om inte läsningen leder fram till
insikten att denna traktat behöver allt stöd den kan få -- och särskilt då
från alla tänkande människor, unga som gamla, inklusive bibliotekarierna --
så då tjänar den vidare läsningen egentligen ingenting till.
Med vänlig hälsning till Jan och alla läsare av detta meddelande,
Mikael Böök
PS Jag bor på platsen som inte finns, det vill säga platsen som går säker
för kärnvapenhotet. Men du bor ju på samma! Dessutom bebor vi internet, en
annan "plats som inte finns". Redan Tor Nørretranders, den danska
vetenskapsjournalisten, förklarade hur detta hänger ihop i sin bok *Stedet
som ikke er* (utgiven på svenska 1998 med titeln *Platsen som inte finns*,
Bokförlaget DN 1998).
On Wed, 31 Jan 2024 at 13:17, Jan Szczepanski <jan.szczepanski63(a)gmail.com>
wrote:
Det är så kopplat till att man måste fokusera, man får
inte prata, man
måste vara tyst, man ska vara seriös. Biblioteket signalerar: ”Nu ska du
sitta här och vara vuxen och läsa viktiga böcker.”
https://digiteket.se/inspirationsartikel/nu-ska-du-sitta-har-och-vara-vuxen…
Jan
--
Jan Szczepański
F.d Förste bibliotekarie och chef för f.d Avdelningen för humaniora,
vid f.d. Centralbiblioteket, Göteborgs universitetsbibliotek
E-post: Jan.Szczepanski63(a)gmail.com
_______________________________________________
Biblist mailing list -- biblist(a)lists.sunet.se
To unsubscribe send an email to biblist-leave(a)lists.sunet.se