Vet inte vad Jan tänkte när han lade in länken till intervjun med 17-åriga Noa. Men huvudsaken är väl att intervjun är läs- och tänkvärd. Intervjuaren har således  gjort någonting bra liksom Digiteket, som har publicerat intervjun på sin nätsida. Noas intervjusvar bildar en rätt så svårtolkad helhet som inte saknar inre motsägelser men en sak är klar: hon (Noa) måste vara en tänkande ung människa. Om nu någon tvivlade på det. Vad sedan biblioteket, (som intervjun till stor del handlar om)  beträffar så  är även det  behäftat med inre motsägelser och i sin  helhet är biblioteket inte heller  lätt att tolka.

Biblioteket uppmanar genom sin blotta existens till läsning och jag tror att detta är socialt önskvärt och nödvändigt.  Det är kort sagt nödvändigt att fortsätta med läsandet och följaktligen också med skrivandet. (Jag har försökt utreda saken lite närmare i en artikel i senaste års sista nr av tidskriften Nya Argus, som borde finnas i biblioteket.)

Men sedan uppstår frågan: Vad ska vi göra med all vår läsning?

Ges det ett svar? Nej, det ges  "miljarder" (för att tala med Noa) svar. 

På den här punkten behöver emellertid bibliotekarien, denna street-level bureaucrat som en biblioteksforskare har sagt,  en tankeställare: det är dags för bibliotekarien att publicera sin åsikt om Förenta Nationernas traktat som förbjuder kärnvapen. För om inte läsningen leder fram till insikten att denna traktat behöver allt stöd den kan få -- och särskilt då från alla tänkande människor, unga som gamla, inklusive bibliotekarierna -- så då tjänar den vidare läsningen egentligen ingenting till.

Med vänlig hälsning till Jan och alla läsare av detta meddelande,

Mikael Böök

PS Jag bor på platsen som inte finns, det vill säga platsen som går säker för kärnvapenhotet. Men du bor ju på samma! Dessutom bebor vi  internet, en annan  "plats som inte finns". Redan Tor Nørretranders, den danska vetenskapsjournalisten, förklarade hur detta hänger ihop i sin bok Stedet som ikke er  (utgiven på svenska 1998  med titeln Platsen som inte finns, Bokförlaget DN 1998).