Du har en viktig poäng där Bengt. Det är avsevärt mera praktiskt för forskningen med det politiska materialet på ett eller i värsta fall två ställe. Jag tror också att den svenska politiska kulturen skulle ha svårt att ta ett Göran Persson eller ett Fredrik Reinfelt Primeminister Library helt på allvar. Ett allvarligare problem är att mängden politiskt primärmaterial som bevaras i arkiven har visat en tendens att minska kraftigt de senaste 20 åren. Mycket av det mest intressant materialet - personliga anteckningar, utkast, talarmanus m.m. - tycks bli kvar på hårddiskar och servrar och berikar aldrig kulturarvet. Och diskussionsprotokoll skriver väl knappt någon längre. Lars Skickat från min iPhone, vilket kan förklara ett kort meddelande och någon felstavning. 23 jan. 2021 kl. 21:55 skrev Bengt Nilsson <bengt.nilsson at liu.se>:  Framför allt så är de politiska systemen totalt olika. De amerikanska presidentbiblioteken är inte bara bibliotek utan mera arkiv och muséer. De papper som den amerikanske presidenten och hans stab producerar har traditionellt ansett som hans privata egendom, d.v.s. ungefär som om en avgående svensk statsminister skulle ta med sig hela Statsrådsberedningens arkiv från sin tid. Det amerikanska systemet är heller inte alldeles praktiskt, med presidenternas papper utspridda på en lång rad institutioner över hela landet, t.ex. Eisenhowers i Kansas, Kennedys i Massachusetts och Lyndon Johnsons i Texas. Den som studerar t.ex. medborgarrättsrörelsens framväxt under 50- och 60-tal tvingas till många och långa resor. På det hela taget ska vi nog vara tacksamma för att traditionen i Sverige ser helt annorlunda ut. Bengt Nilsson Linköping Skickades från E-post<https://go.microsoft.com/fwlink/?LinkId=550986> för Windows 10 Från: Jan Szczepanski<mailto:jan.szczepanski63 at gmail.com> Skickat: den 23 januari 2021 10:53 Till: biblist at lists.sunet.se<mailto:biblist at lists.sunet.se> Ämne: [Biblist] Donald J. Trump Presidential Library Varför saknar vi i Sverige något liknande? Det kanske inte är en uppgift i första hand för KB men kanske för Riksarkivet. Varför hedrar vi inte våra statsministrar på samma sätt? Vårt politska system är av stort historiskt intresse. https://www.trumplibrary.gov/research<https://eur01.safelinks.protection… Jan -- Jan Szczepański F.d Förste bibliotekarie och chef för f.d Avdelningen för humaniora, vid f.d. Centralbiblioteket, Göteborgs universitetsbibliotek E-post: Jan.Szczepanski63 at gmail.com<mailto:Jan.Szczepanski63 at gmail.com> _______________________________________________ Biblist mailing list Biblist at lists.sunet.se https://lists.sunet.se/listinfo/biblist

Mitt intryck är att Sverige traditionellt har varit relativt bra på att ta hand om arkiv och annat material efter centrala politiska aktörer. Det gäller inte minst arbetarrörelsen. ARAB grundades redan 1902 och förvaltar, om jag minns rätt, arkivmaterial från sju socialdemokratiska statsministrar inkl. Olof Palme samt många andra framträdande personer. Även bibliotekssamlingar har i vissa fall omfattats, även om publicerat material inte stått i fokus på samma sätt. Tage Erlanders omfattande bibliotek finns t.ex. på ARAB, medan Olof Palmes bibliotek nu kommer att tillföras KB. Det tragiska i sammanhanget är att ARAB:s ekonomi under många år har varit stagnerad, med stora konsekvenser för möjligheterna att ordna och tillgängliggöra framför allt arkivmaterial. En situation där ekonomin stått stilla sedan början av 2000-talet medan inflödet av material, inte minst i digital form, fortsätter är självklart inte hållbar på sikt. Så den utmaning som Jan skisserar ligger framför allt i nuet och i framtiden. /Lars Lars Ilshammar Biträdande riksbibliotekarie / Deputy National Librarian Från: Biblist <biblist-bounces at lists.sunet.se> på uppdrag av Jan Szczepanski <jan.szczepanski63 at gmail.com> Datum: söndag 24 januari 2021 16:12 Till: "biblist at lists.sunet.se" <biblist at lists.sunet.se> Ämne: Re: [Biblist] Donald J. Trump Presidential Library Den 27 november 2020 publicerade Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek följande nyhet https://www.arbark.se/sv/2020/11/olof-palmes-arkiv-ar-nu-oppet-i-sin-helhet/ I slutet av november 2020 beslutade Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB) i samråd med Olof Palmes söner att Olof Palmes personarkiv i sin helhet ska vara öppet och fritt tillgängligt för allmänheten. Tidigare har man behövt söka ett särskilt tillstånd för att ta del av Olof Palmes mycket omfattande korrespondens samt hans almanackor från perioden 1964 till 1986. Samtidigt gjorde man en överenskommelse om att arkivet överlåts till Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Olof Palmes personarkiv (ref kod 676) omfattar sammanlagt cirka 140 hyllmeter. Arkivet innehåller bland annat manuskript till tal och artiklar, intervjuer, utskrifter av hans medverkande i radio- och TV-program, korrespondens, kalendrar, underlag till valrörelser, debatter, inrikes och utrikes resor, pressklipp, fotografier samt ljudband. Handlingarna har kommit till ARAB i omgångar, från 1970-talet fram till 1986. Olof Palmes handlingar i egenskap av statsminister hittar du på Riksarkivet. Här kan du läsa mer om Olof Palmes arkiv (pdf) och ur ett pressmeddelande februari 2006 https://www.arbark.se/sv/2006/03/olof-palme-pa-natet/ Omedelbart efter Olof Palmes död 1986 överlämnades hans arkiv till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, där det ordnats och förtecknats och gjorts tillgängligt för besökare. Till Olof Palmes 75-årsdag den 30 januari 2002 färdigställdes en tryckt version av hans bibliografi. Många av Palmes viktigaste tal och artiklar finns publicerade i olika antologier. På nätet har däremot endast ett fåtal tal och andra dokument med anknytning till Olof Palme funnits tillgängliga. Den snabba utvecklingen av Internet under senare år, och det sätt på vilket man på olika håll i världen publicerar viktigt samtidshistoriskt material på nätet, har nu aktualiserat frågan om det inte vore möjligt att också göra delar av det arkivmaterial som berör Olof Palmes verksamhet tillgängligt on line. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek har därför i samverkan med Olof Palmes minnesfond, Palmecentret och familjen Palme beslutat att påbörja uppbyggnaden av webbplatsen www.olofpalme.org<http://www.olofpalme.org>rg>. Vi menar att det är mycket angeläget att påbörja ett projekt som detta, inte minst med tanke på att både historisk och samhällsvetenskaplig forskning nu alltmer inriktar sitt intresse på efterkrigstiden där Olof Palmes insatser varit centrala, både nationellt och internationellt. Listan över politiker som varit central nationellt och internationellt under efterkrigstiden kan göras lång. Jan Den lör 23 jan. 2021 kl 10:53 skrev Jan Szczepanski <jan.szczepanski63 at gmail.com<mailto:jan.szczepanski63 at gmail.com>>: Varför saknar vi i Sverige något liknande? Det kanske inte är en uppgift i första hand för KB men kanske för Riksarkivet. Varför hedrar vi inte våra statsministrar på samma sätt? Vårt politska system är av stort historiskt intresse. https://www.trumplibrary.gov/research Jan -- Jan Szczepański F.d Förste bibliotekarie och chef för f.d Avdelningen för humaniora, vid f.d. Centralbiblioteket, Göteborgs universitetsbibliotek E-post: Jan.Szczepanski63 at gmail.com<mailto:Jan.Szczepanski63 at gmail.com> -- Jan Szczepański F.d Förste bibliotekarie och chef för f.d Avdelningen för humaniora, vid f.d. Centralbiblioteket, Göteborgs universitetsbibliotek E-post: Jan.Szczepanski63 at gmail.com<mailto:Jan.Szczepanski63 at gmail.com>