Hej Karolina Andersdotter,
stort tack för dina kloka synpunkter på biblioteket som utgivare! När det gäller den
högaktuella FN-konventionen om ett kärnvapenförbud har du rätt i att denna varken kan
eller bör bilda fokus för bibliotekens dagliga verksamhet på samma sätt som t ex målet
nummer 16.10 (tillgång till information) på FN:s Agenda 2030 för en hållbar utveckling.
Utan bibliotekariernas verksamhet skulle utvecklingen i världen inte ens hållas igång utan
stanna av helt och hållet. Åtminstone skulle den inte bli hållbarare.
Men nog kunde väl IFLA och bibliotekarierna i alla fall prestera lite symbolpolitik och
uttrycka sitt stöd för denna FN-konvention som äntligen kriminaliserar kärnvapensystemen?
Det är ju inte en fråga om bibliotekens budgetar och prioritering av knappa resurser. Det
handlar om att bekänna färg. Det finns de som vill behålla sina nukleära vapensystem men
jag vill inte för mitt liv tro att IFLA och bibliotekarierna hör till dem.
Hälsningar,
Mikael Böök
On 26. Oct 2020, 11.40 +0200, Karolina Andersdotter <karolina.andersdotter at
ub.uu.se>, wrote:
Hej och tack för fina ord om artikel!
Det är mycket intressant att tolkningen av library publishing blir annorlunda beroende på
var du befinner dig i världen (både stat, men också vilket bibliotek du är vid). Ett annat
exempel på det som jag hörde på BOBCATSSS-konferensen 2015 (tror jag det var) var att ett
spanskt biblioteksmakerspace hade skapat en utlåningsautomat till biblioteket för att det
skulle bli enklare att låna. För mig var det slående att makerspace i bibliotek inte enkom
fanns till som en medborgarverkstad utan också användes för att göra biblioteket bättre,
vilket nog kan bero på mitt svenska perspektiv där de flesta bibliotek ändå har
tillräckligt i budget för att ha utlåningsapparater m.m. Ett svenskt privilegium!
Breddningen av begreppet library publishing tror jag är till nytta för SIG:en i synnerhet
då open access (som är ett uttalat mål med gruppen, se
https://www.ifla.org/library-publishing) syftar till att föra vetenskap närmre medborgare.
Det är ändå ganska lämpligt att som vetenskapligt publicerande bibliotek se sin roll i ett
större perspektiv – i ett globalt kunskapssystem alltså.
Du ställer i din artikel frågan Varför tvekar en organisation som resolut stöder FN:s
agenda 2030 att engagera sig för FN-avtalet om ett förbud mot kärnvapen?
Här är svaret ganska enkelt. IFLA arbetar inte med Agenda 2030 per se, utan med
biblioteken och Agenda 2030. Det går att lägga in nästan vad som helst i Agenda 2030, och
det är rimligt på sätt och vis, men är det rimligt att bibliotekssektorn ska arbeta aktivt
med alla bitar? Precis som med bibliotek och andra intresseorganisationer så finns det ett
begränsat budgetutrymme samt ett begränsat påverkansutrymme för biblioteksföreningar. Det
finns en logik i att fokusera på de frågor där en har störst (socialt och kulturellt)
kapital att agera. För bibliotek och IFLA kan det t.ex. vara global läskunnighet, tillgång
till internet och information, och yttrandefrihet, eftersom dessa områden på ett mycket
tydligt sätt knyter an till bibliotekens historia världen över. Jag tror som du att
bibliotekarier i regel är emot detta, men om resurser ska prioriteras för att arbeta
aktivt med en fråga så är inte kärnvapen den viktigaste av dem, av flera orsaker. Det
skulle bli en ganska enkel symbolpolitik som en lägger (ekonomiskt) kapital på, istället
för att arbeta med mer akuta frågor som klimatkrisen (som i detta nu hotar människor
existens och tillgång till kunskap och kultur) eller integritet och datalagring (som
direkt påverkar och hänger ihop med bibliotekens uppdrag och i förlängningen hänger ihop
med krigsföring – med eller utan kärnvapen – eftersom den lagrade datan används som
underrättelseinformation).
Till detta ska f.ö. påpekas att IFLA har ett brett program gällande svar på
krissituationer, om vilket en kan läsa mer här:
https://www.ifla.org/cultural-heritage.
Det finns ett riskregister för att i IFLA:s ord ”pinpoint unique, irreplaceable
documentary heritage collections of value to a region, but also to the world so that in
the event of a man-made or natural disaster; such information will help secure their
safety”. Det finns ett samarbete med Blue Shield och UNESCO. Det finns redogörelser för
hur IFLA bidragit i krissituationer:
https://www.ifla.org/node/7608.
Till sist tror jag att den utredning du föreslår rörande schools of mass destruction
verkligen vore av intresse att genomföra för ALA, American Library Association, som är en
mycket stor, aktiv och politisk organisation med förmodligen bättre påverkansresultat mot
amerikanska universitet än IFLA har. I påverkansarbete är det viktigt att hitta rätt arena
att verka på för att få så stor genomslagskraft som möjligt. Det är också viktigt att
kunna skilja egna hjärtefrågor från frågor som organisationer som IFLA kan och bör driva.
Jag anser att IFLA:s globala expertis bör tillämpas inom de områden vi är experter.
Hälsar
Karolina Andersdotter
Bibliotekarie, digitala metoder / Digital Scholarship Librarian
Uppsala universitetsbibliotek / Uppsala University Library
Tele / Phone: (+46)18-471 70 49
Elpost / E-mail: karolina.andersdotter at ub.uu.se
Webb / Web:
http://www.ub.uu.se
Från: Biblist <biblist-bounces at lists.sunet.se> För book at kaapeli.fi
Skickat: den 26 oktober 2020 09:57
Till: biblist at lists.sunet.se
Ämne: [Biblist] Biblioteket som utgivare: funderingar kring ett IFLA-webinar
Hej,
biblioteket som utgivare, på engelska library publishing, är som bekant en aktuell trend,
särskilt i den akademiska världen. Undertecknad deltar sedan ett par år i IFLAs
intressegrupp om detta. I mitten av oktober ordnade gruppen ett webbinarium som spelades
in på Youtube. Jag har skrivit om detta webbinarium och, mina vana trogen, lagt till en
del vidare reflexioner samt frågor. Särskilt: Är inte också den verksamhet som går under
beteckningen library advocacy en dimension av biblioteket som utgivare? Inlägget kan läsas
i Anders Ericsons och min blogg ”Biblioteket tar saka” :
https://bibliotekettarsaka.com/2020/10/24/biblioteket-som-utgivare-i-hela-d… (på
svenska)
https://bibliotekettarsaka.com/2020/10/25/the-library-as-publisher-in-the-w… (på
engelska)
Som bredvidläsning använde jag bland annat Karolina Andersdotters artikel ”Det hållbara
informationssamhället” (publicerad i Den femte Statsmakten, den svenska nationella
biblioteksstragins poesidel), en utmärkt introduktion till bibliotekens engagemang för
Förenta Nationernas Agenda 2030 får en hållbar utveckling och till IFLAs "library
advocacy" i det sammanhanget.
Men kan utvecklingen någonsin bli hållbar ifall FN-konventionen om ett förbud mot
kärnvapen förblir ett löfte blott?
Hälsningar,
Mikael Böök
Lovisa
Finland
När du har kontakt med oss på Uppsala universitet med e-post så innebär det att vi
behandlar dina personuppgifter. För att läsa mer om hur vi gör det kan du läsa här:
http://www.uu.se/om-uu/dataskydd-personuppgifter/
E-mailing Uppsala University means that we will process your personal data. For more
information on how this is performed, please read here:
http://www.uu.se/en/about-uu/data-protection-policy________________________…
Biblist mailing list
Biblist at lists.sunet.se
https://lists.sunet.se/listinfo/biblist