Seminariet är arrangeras i samband med överlämningen av Rudolf Meidner-priset till 2024 års pristagare Josefin Hägglund, historiker som disputerade vid Södertörns högskola och idag verksam vid Malmö universitet, för hennes bok Demokratins stridslinjer: Carl Lindhagen och politikens omvandling, 1896–1923, Huddinge 2023. Pristagaren utses av Arbetarrörelsens arkiv och biblioteks forskningsråd sedan 1995: priset instiftades 1994 i samband med forskningsrådets första ordförande Rudolf Meidners 80 års dag och kommer att överlämnas i samband med seminariet.
Josefin Hägglund inleder kvällen med ett föredrag om Carl Lindhagens betydelse för Sveriges politiska historia och utveckling socialdemokratiska idéer. Carl Lindhagen var en central figur i svensk politik under det tidiga 1900-talet. Hans breda engagemang gjorde honom till en unik politiker. Han var aktiv i flera politiska partier och påverkade sin samtid, till exempel som förespråkare av kvinnlig rösträtt. Trots det beskrevs han ofta som utopist eller idealist. Hans tankar om framtida demokrati formades genom konflikten mellan politiska visioner och praktik. Delar av Lindhagens idéer finns kvar även i dagens diskussioner om socialdemokratiska idéer.
I en anslutande paneldiskussion diskuterar Josefin Hägglund, Malmö universitet, Martin Klepke, ledarskribent Arbetet, Sverker Sörlin, KTH, Rikard Warlenius, Södertörns högskola, tidigare ledamot i Stockholms stadsfullmäktige, betydelsen av Lindhagens idéer, mellan vision och praktik för det 21 århundradet. Samtalets leds av Silke Neunsinger Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
Seminariet samarrangeras av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap och ABF Stockholm.
Ingen föranmälan krävs
Varmt välkomna.
För mera information om seminariet kontakta Silke Neunsinger, silke.neunsinger(a)arbark.se
Välkomna att närvara digitalt eller på plats i Uppsala vid Kyrkohistoriska dagen torsdagen den 24 april!
Temat är 1920-talet i kyrkohistorisk belysning. I fyra korta föredrag belyses:
* Det ekumeniska mötet i Stockholm 1925 i ljuset av arbetarklassens mobilisering
* Kvinnorna vid Stockholmsmötet
* Nathan Söderbloms korkåpa som spegling av medeltid och samtid
* 1920-talets pingstmission i Brasilien.
Se bifogad affisch för information om tid och plats, samt anvisningar för Zoomdeltagande.
Vänliga hälsningar,
Ida Olenius
Teol. dr. i kyrkohistoria
Sekreterare i Kyrkohistoriska föreningen
Teologiska fakulteten
Uppsala universitet
När du har kontakt med oss på Uppsala universitet med e-post så innebär det att vi behandlar dina personuppgifter. För att läsa mer om hur vi gör det kan du läsa här: http://www.uu.se/om-uu/dataskydd-personuppgifter/
E-mailing Uppsala University means that we will process your personal data. For more information on how this is performed, please read here: http://www.uu.se/en/about-uu/data-protection-policy
Hej historiker,
Här kommer information om ett samarbetsprojekt mellan Riksantikvarieämbetet och Kungliga biblioteket. En stor mängd äldre arkivmaterial digitaliseras och tillgängliggörs löpande, fritt att använda i forskning och undervisning. Tipsa gärna uppsatsskrivande studenter!
RiViH-projektet har som ambition att digitalisera, tillgängliggöra och forska på arkivhandlingar som speglar Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens äldsta historia, från början av 1600-talet till sekelskiftet 1900. Ett viktigt mål är att löpande presentera hur projektet fortskrider, om arkivalier som publicerats, färdiga forskningsresultat och hur det praktiska arbetet inom projektet går till.
Två av våra viktiga kanaler är nyhetsbrevet Meddelande från RiViH-projektet, som regelbundet kommer att ges ut under projektperioden, och projektets plattform på Riksantikvarieämbetets hemsida. Länken till plattformen finner ni nedan, och en PDF med det första numret av vårt nyhetsbrev är bifogat till detta mejl. Dela gärna med er av denna information till de ni tror kan vara intresserade av projektet.
https://raa.libguides.com/c.php?g=722325&p=5246993
Bästa hälsningar,
Emma Hagström Molin
Emma Hagström Molin
Proprefekt Institutionen för historia och samtidsstudier
Lektor och docent i idéhistoria
Forskare i projektet Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens historia (RiViH)
Redaktör för Lychnos: Årsbok för idé- & lärdomshistoria
SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA | STOCKHOLM
Alfred Nobels Allé 7, Flemingsberg
141 89 Huddinge
08 608 40 00
sh.se
Dear colleagues,
We are pleased to invite proposals for the Tenth Norwegian History of Science Conference (NHSC10), which is being organized by NVF - The Norwegian Association for the History of Science<https://foreninger.uio.no/nvf/english/>, and hosted in Bergen, Norway, 5-7 November 2025.
The theme of the conference is "Science and Communication"
About the Conference
The Norwegian History of Science Conference brings together scholars working on the history of science, medicine and technology on any theme, topic, or period to discuss historical, epistemological, political, institutional, and ethical issues of relevance to both Scandinavian and international audiences, welcoming researchers of all nationalities at all stages of their careers. The tenth conference in the series coincides with the 200th anniversary of Bergen Museum, the origins of the University of Bergen, and the local organizers extend a special invitation to those involved in history of science, medicine and technology taking place at museums and collections.
The first Norwegian Conference on the History of Science was organized in Oslo in 2008 with the aim of establishing a national network for historians of science, medicine and technology. Since then, the conference has been hosted biannually in Tromsø, Trondheim, Oslo, and Bergen, and the conference has established itself as a forum for both national and international exchange of ideas and collaboration. At the ninth conference held in Trondheim in 2023, NVF - The Norwegian Association for the History of Science was established to serve as host of the conference.
Theme
The overarching theme of this year's conference is "Science and Communication", understood in a broad sense. Twenty years ago, James Secord argued for studying science as communication, stressing the ways that ideas and practices were moved from one place to another. Following his call, historians of science have offered detailed studies of communication devices such as newspapers, public talks and demonstrations, movies, radio, and the internet have shaped what and how we know things. Others have studied ways to communicate, display, or store scientific knowledge and objects, for example in museums and collections. In the museum sector there has been an increased tendency to address ethical issues associated with the origins of their collections. Several studies have also offered new insights into who has been deemed the ideal science communicator, as well as how ideas about science audiences have changed. Last, but not least, a growing number of studies have offered invaluable insights into what knowledge has been deemed not suitable for communication, or what happens when knowledge is produced against the wishes of the scientist.
While the main theme of the conference is "Science and Communication", papers and panels on other topics related to the history of science, medicine and technology are equally welcome, as the conference aims to reflect ongoing activities in the field and continue to provide an important meeting point.
Keynote lectures will be given by Anne Eriksen from the University of Oslo and Staffan Bergwik from Stockholm University. Eriksen will talk about "Bergen Museum 1825. Knowledge for a Public Sphere", while Bergwik will talk about "Epochs, Trajectories, Rhythms: Visions of Historical Time and Scientific Knowledge in the 20th Century".
Guide for contributors
Proposals for individual papers, organized sessions, and alternative types of sessions (such as round tables, workshops, exhibitions or shorter pitching sessions), are welcomed. Ordinary presentations will be scheduled for 20 minutes. No speaker may present in more than one session. Abstracts will be reviewed by the Programme Committee based on their scientific merit and relevance.
Session proposals should include:
? a brief description of the panel's aims (150 words maximum)
? a session title
? an individual abstract for each paper in the session (250 words maximum)
? full contact details of the organizer and all speakers (including affiliation/postal address and email addresses)
? details of any specific audiovisual equipment required (beyond PPT).
Individual paper proposal should include:
? a paper title
? an abstract (250 words maximum)
? full name and contact details (including affiliation/postal address and email address)
? details of any specific audiovisual equipment required (beyond PPT)
All proposals should be sent as a single electronic document to: historyofscience10(a)gmail.com<mailto:historyofscience10@gmail.com>. Please note that in-person attendance is expected. The conference language is English, although limited parts of the program may be in Scandinavian languages.
The deadline for submissions is May 15, 2025. A conference website will be set up at https://nhsc10.w.uib.no (in development). For any queries regarding the conference, please contact magnus.vollset(a)uib.no<mailto:magnus.vollset@uib.no>
Best regards,
Annette Lykknes, Chair of The Norwegian Association for the History of Science
Magnus Vollset. Chair of the local organizing committee
Biträdande universitetslektor i agrarhistoria
Avdelningen för agrarhistoria på institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet söker en biträdande universitetslektor. Den biträdande lektorn ska utveckla en egen forskningsprofil inom området agrarhistoria. Forskningen förväntas ske i nära samarbete med forskare inom institutionen och övriga SLU, samt genom nationellt och internationellt samarbete.
Arbetsuppgifterna utgörs av 75 % forskning och 25 % andra uppgifter/undervisning.
Behörig att anställas som biträdande universitetslektor är den som har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskaplig kompetens. Främst bör den komma ifråga som uppnått denna behörighet högst sju år före ansökningstidens utgång. Även den som har avlagt doktorsexamen eller har uppnått motsvarande kompetens tidigare kan dock komma i fråga om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl anses ledighet på grund av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande omständigheter.
För att anställas som biträdande universitetslektor ska den sökande vara vetenskapligt kompetent inom agrarhistoria, historia, ekonomisk historia, kulturgeografi, etnologi eller motsvarande.
Anställningen är tidsbegränsad (4 år) i enlighet med Högskoleförordningen. En anställning som biträdande universitetslektor är en meriteringsanställning som utgör det första steget i en akademisk karriär vid SLU. En biträdande universitetslektor har rätt att under sin anställning ansöka om prövning till befordran till universitetslektor utifrån kriterier som fastställs i samband med utlysningen av anställningen som biträdande universitetslektor.
Sista ansökningsdatum: 2025-04-21
Välkomna att söka: https://www.slu.se/om-slu/jobba-pa-slu/lediga-tjanster/?rmpage=job&rmjob=12…
Patrick Svensson
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Patrick Svensson
Professor of Agrarian History (Chair)
Fellow of The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry
Division of Agrarian History
Department of Urban and Rural Development
P.O. Box 7012
Swedish University of Agricultural Sciences
750 07 Uppsala
Sweden
http://www.slu.se/en/cv/patrick-svensson/
---
När du skickar e-post till SLU så innebär detta att SLU behandlar dina personuppgifter. För att läsa mer om hur detta går till, klicka här <https://www.slu.se/om-slu/kontakta-slu/personuppgifter/>
E-mailing SLU will result in SLU processing your personal data. For more information on how this is done, click here <https://www.slu.se/en/about-slu/contact-slu/personal-data/>
Historiska institutionen i Uppsala utlyser två doktorandtjänster i historia:
https://uu.varbi.com/what:job/jobID:796575/
Niklas Stenlås
Studierektor för forskarutbildningen
När du har kontakt med oss på Uppsala universitet med e-post så innebär det att vi behandlar dina personuppgifter. För att läsa mer om hur vi gör det kan du läsa här: http://www.uu.se/om-uu/dataskydd-personuppgifter/
E-mailing Uppsala University means that we will process your personal data. For more information on how this is performed, please read here: http://www.uu.se/en/about-uu/data-protection-policy
