Fjärde temat i den dynamiska digitala konferensen
Där digitalisering och pedagogik möts
Framtida trender inom edtech och deras påverkan på lärande
Länk till tillfället: https://kau-se.zoom.us/j/68552454781?pwd=QID6brddYASvBg0tdgZLdAnrBvB8pR.1
Vi har den stora glädjen att till det här tillfället, som behandlar det sista av de önskade temana som ni deltagare har bidragit med att ta fram, välkomna Thomas Hillman och Lina Rahm.
Syns och försvinner - AI blir infrastruktur i utbildningen
Thomas Hillman<https://www.gu.se/om-universitetet/hitta-person/thomashillman>, professor i tillämpad IT med inriktning mot utbildningsvetenskap vid GU.
Thomas forskningsintresse rör förhållandet mellan digital teknologisk utveckling och vetande. Han disputerade 2011 vid University of Ottawa i Kanada med en avhandling som utforskade hur utbildningsteknologi kan användas för att belysa relationerna mellan teknik, lärare och elever. Hans forskning syftar till att förstå hur nya teknologier förändrar hur vi lär oss, genom att undersöka kunskapsprocesser på digitala plattformar som används av miljontals människor.
Lärande med dessa plattformar formas både av teknikens design och av de praktiker som utvecklas vid användning av teknologin. Sedan 2022 leder Thomas arbetet med WASP-ED, Work Area 6: Teaching Competence Development. Projektets syfte är att stärka kompetensen inom AI och undervisning om AI bland lärare och annan personal inom högre utbildning.
Här har du möjlighet att titta på andra föredrag eller genomgångar med Thomas: https://www.youtube.com/@thomashillman
Framtida problem: En historisk undersökning av kunskap och makt i sällskap med ond AI, misslyckade robotar och utbildningssatsningar
Lina Rahm<https://www.kth.se/profile/linarahm/?l=sv>, universitetslektor och docent i Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö vid KTH.
Linas forskning fokuserar sociotekniska och pedagogiska föreställningar och hennes forskningsintresse rör överlappningen mellan utbildnings- och teknikhistoria. Hon har kartlagt den digitala medborgarens genealogi som ett samspel mellan automatisering, utbildning och medborgarskap och hennes pågående forskning är studier av föreställningar om, och utbildningssatsningar kring AI och autonoma system. Hennes empiriska arbete sträcker sig från 1950-talet fram till idag. En central fråga som Lina lyfter i sin presentation av pågående forskning är: Hur presenteras den i sig komplexa idén om en AI-driven framtid för allmänheten, och hur fungerar utbildning (i vid bemärkelse) pedagogiskt för att producera individuella och kollektiva förståelser av AI, AI-relaterad kunskap, förväntade kompetenser, makt och medborgarskapets framtid?
Thomas och Lina kommer att inleda vårt tillfälle som, precis som våra tidigare tillfällen också kommer att lämna tid till tanke- och erfarenhetsutbyte i digitala rundabordssamtal.
Välkommen!
