Köpenhamns universitet utlyser en postdoc-tjänst inom ERC-projektet "Women in the Nordic Enlightenment (WHENCE): Changing the narratives of early modern philosophy and uncovering women's contribution to Scandinavian gender equality" lett av Sabrina Ebbersmeyer. Sök senast den 1 juni.
https://jobportal.ku.dk/videnskabelige-stillinger?show=164082
/Jonas
-------
Jonas Nordin
Professor i bok- och bibliotekshistoria
Biträdande prefekt FFU
Institutionen för kulturvetenskaper | Avdelningen för bokhistoria
Besöksadress: Helgonavägen 3, Lund
Postadress: Lunds universitet, Box 192, 221 00 Lund
Telefon: 046-222 3142
http://www.kultur.lu.se/person/JonasNordin
När du skickar e-post till Lunds universitet behandlar vi dina personuppgifter i enlighet med gällande lagstiftning.
Mer om hur dina personuppgifter behandlas hittar du på Lunds universitets webbplats<https://www.lu.se/om-universitetet/kontakta-oss/behandling-av-personuppgift…>
Välkommen till Arbetarhistorikernas dag!
Är du student eller forskare med intresse för arbetarhistoria? Har du en idé om ett framtida arbetarhistoriks projekt och vill prata med andra om din idé? Är du mitt i en studie och skulle vilja dela med dig av dina funderingar? Eller har du nyss avslutat ett projekt och vill dela med dig av dina resultat? Kom till Arbetarrörelsens arkiv för en nätverksträff den 4 juni kl 9 - 16.
Mötet är kostnadsfritt och vi bjuder på en lunchmacka och fika. Allt du behöver göra är att anmäla dig och skicka ett abstract (1500 tecken) till oss senast den 20 maj: event(a)arbark.se<mailto:event@arbark.se>
Om du vill veta mer kontakta
Silke Neunsinger (silke.neunsinger(a)arbark.se<mailto:silke.neunsinger@arbark.se>)
Silke Neunsinger
Arbetarrörelsen arkiv och bibliotek
Elektronvägen 2
141 49 Huddinge
tel 08-4123927
mobil 070-7613927
www.arbetarhistoria.se<http://www.arbetarhistoria.se>
Call for Papers
Cognition and Evolution in Historical and Social Research
September 23–24, 2025, Lund, Sweden
https://www.kultur.lu.se/cehsr2025
Over recent decades, cognitive science have significantly reshaped our understanding of human
thought, while modern evolutionary theory has provided robust explanations of the biological
origin of Homo sapiens. Yet, despite these transformative developments, cognitive and
evolutionary perspectives remain under-integrated within mainstream historical and social
research. This conference seeks to address this lacuna by exploring how cognitive and
evolutionary approaches can enrich our understanding of the human condition in historical and
societal contexts.
Recent advances in cognitive science, neuroscience, and genetics compel historians and social
scientists to re-evaluate foundational paradigms. Concepts such as the embodied mind, situated
and distributed cognition, and conceptual metaphor theory are increasingly applied within the
humanities and social sciences, particularly in fields such as linguistics, literary studies,
archaeology, and religious studies. Concurrently, emerging research in cultural evolution and
cognitive theory has fostered a biologically and culturally grounded view of humans as products
of long-standing bio-cultural co-evolutionary processes.
Evolutionary frameworks have gained traction in newly established interdisciplinary domains,
including evolutionary cultural studies, evolutionary institutional economics, evolutionary
linguistics, and cognitive evolution studies. These perspectives prompt historians and social
scientists to re-examine core models and analogies—such as those comparing cultural and
organismic evolution—and to investigate the roles of variation, selection, and inheritance
(retention) within cultural dynamics.
At the heart of these inquiries lies a key question: how do cognitive processes—perception,
memory, conceptualisation, embodied action, communicative practices, and institutional
forms—function as mental constructs that contribute to social inertia or transformation? This
conference invites scholarly contributions that explore these mechanisms and their implications
for historical change and long-term social evolution.
The conference will take place at Lund University, Sweden. The nearest international airport is
Copenhagen Airport (Denmark), with direct rail connections to Lund Central Station
(approximately 35 minutes).There is no conference fee. Participants are expected to arrange their own travel and
accommodation.
Confirmed plenary speakers:
• Peter Gärdenfors, Professor of Cognitive Science, Lund University, Sweden;
https://www.fil.lu.se/en/person/PeterGardenfors/
• Ruth Mace, Professor of Evolutionary Anthropology, University College London, UK;
https://www.ucl.ac.uk/anthropology/people/academic-and-teaching-staff/ruth-…
Suggested topics for papers include (but are not limited to):
• Cognitive history
• Cognitive archaeology
• Cognitive poetics
• Deep history
• Neurohistory
• Evolutionary culture studies
• Evolutionary institutional economics
• Evolutionary political science
• Bio-cultural co-evolution
• Embodied cognition in history and society
• Situated and distributed cognition in history and society
• Perception, memory, and conceptualisation in history and society
• Cognition, language and communication in history and society
Venue:
• LUX, Lecture hall C121, Helgonavägen 3, Lund, Sweden
Key dates:
• Deadline for abstract submission: 1 September 2025
• Notification of acceptance: 7 September 2025
• Conference starts: 23 September 2025, at 13:00
• Conference ends: 24 September, at 12:00
Submission guidelines:
Abstracts (maximum 300 words), along with a short academic biography, should be submitted to
David.Duner(a)kultur.lu.se<mailto:David.Duner@kultur.lu.se> no later than 1 September 2025. All presentations will be conducted
in English.
Organizing committee:
• David Dunér, Professor of History of Ideas and Sciences, Lund University, Sweden
• Christer Ahlberger, Professor of History, University of Gothenburg, Sweden
• Mikael Sandberg, Professor of Political Science, Halmstad University, Sweden
Please address questions to David.Duner(a)kultur.lu.se<mailto:David.Duner@kultur.lu.se>
Call for Papers
Cognition and Evolution in Historical and Social Research
September 23–24, 2025, Lund, Sweden
https://www.kultur.lu.se/cehsr2025
Over recent decades, cognitive science have significantly reshaped our understanding of human thought, while modern evolutionary theory has provided robust explanations of the biological origin of Homo sapiens. Yet, despite these transformative developments, cognitive and evolutionary perspectives remain under-integrated within mainstream historical and social research. This conference seeks to address this lacuna by exploring how cognitive and evolutionary approaches can enrich our understanding of the human condition in historical and societal contexts.
Recent advances in cognitive science, neuroscience, and genetics compel historians and social scientists to re-evaluate foundational paradigms. Concepts such as the embodied mind, situated and distributed cognition, and conceptual metaphor theory are increasingly applied within the humanities and social sciences, particularly in fields such as linguistics, literary studies, archaeology, and religious studies. Concurrently, emerging research in cultural evolution and cognitive theory has fostered a biologically and culturally grounded view of humans as products of long-standing bio-cultural co-evolutionary processes.
Evolutionary frameworks have gained traction in newly established interdisciplinary domains, including evolutionary cultural studies, evolutionary institutional economics, evolutionary linguistics, and cognitive evolution studies. These perspectives prompt historians and social scientists to re-examine core models and analogies—such as those comparing cultural and organismic evolution—and to investigate the roles of variation, selection, and inheritance (retention) within cultural dynamics.
At the heart of these inquiries lies a key question: how do cognitive processes—perception, memory, conceptualisation, embodied action, communicative practices, and institutional forms—function as mental constructs that contribute to social inertia or transformation? This conference invites scholarly contributions that explore these mechanisms and their implications for historical change and long-term social evolution.
The conference will take place at Lund University, Sweden. The nearest international airport is Copenhagen Airport (Denmark), with direct rail connections to Lund Central Station (approximately 35 minutes).
There is no conference fee. Participants are expected to arrange their own travel and accommodation.
Confirmed plenary speakers:
* Peter Gärdenfors, Professor of Cognitive Science, Lund University, Sweden; https://www.fil.lu.se/en/person/PeterGardenfors/
* Ruth Mace, Professor of Evolutionary Anthropology, University College London, UK; https://www.ucl.ac.uk/anthropology/people/academic-and-teaching-staff/ruth-…
Suggested topics for papers include (but are not limited to):
* Cognitive history
* Cognitive archaeology
* Cognitive poetics
* Deep history
* Neurohistory
* Evolutionary culture studies
* Evolutionary institutional economics
* Evolutionary political science
* Bio-cultural co-evolution
* Embodied cognition in history and society
* Situated and distributed cognition in history and society
* Perception, memory, and conceptualisation in history and society
* Cognition, language and communication in history and society
Venue:
* LUX, Lecture hall C121, Helgonavägen 3, Lund, Sweden
Key dates:
* Deadline for abstract submission: 1 September 2025
* Notification of acceptance: 7 September 2025
* Conference starts: 23 September 2025, at 13:00
* Conference ends: 24 September, at 12:00
Submission guidelines:
Abstracts (maximum 300 words), along with a short academic biography, should be submitted to David.Duner(a)kultur.lu.se<mailto:David.Duner@kultur.lu.se> no later than 1 September 2025. All presentations will be conducted in English.
Organizing committee:
* David Dunér, Professor of History of Ideas and Sciences, Lund University, Sweden
* Christer Ahlberger, Professor of History, University of Gothenburg, Sweden
* Mikael Sandberg, Professor of Political Science, Halmstad University, Sweden
Please address questions to David.Duner(a)kultur.lu.se<mailto:David.Duner@kultur.lu.se>
Hej,
Nu är det dags att nominera till nordiska historikerbokpriset (se bifogade filer)
Priset är instiftat på initiativ av Den nordiska historikerkommittén, som består av representanter för de nationella historiska samfunden. Priset delades ut för första gången 2017 vid det nordiska historikermötet i Aalborg.
Syftet med det nordiska historikerbokspriset är att stimulera intresset för Nordens historia som region. Priset tilldelas författaren/författarna till en innovativ, nyskapande och tankeväckande bok i nordisk historia. Priset utdelas vid det nordiska historikermötet, som arrangeras vart tredje till fjärde år. Nästa möte arrangeras i Reykjavik 13-15.8.2025.
Allt gott,
Malin Thor Tureby (på uppdrag av Den nordiska historikerkommittén)
----------------------------------------------------------------------------
Malin Thor Tureby
Professor of History
Head of Research - Department of Society, Culture and Identity
Malmö University
+46 (0)40-66 57 867
https://mau.se/en/persons/malin.thor/
Hej,
Undertecknad vill påminna om bifogad CfP för en konferens om fred i Sveriges politiska historia som kommer att arrangeras på Mittuniversitetet i Sundsvall i november 2025. Sista dag för att svara på CfP:n är måndag, 5/5.
Med vänlig hälsning,
Dorothée Goetze
Dorothée Goetze
Universitetslektor/Senior lecturer
MITTUNIVERSITETET
Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap
Holmgatan 10, 851 70 Sundsvall
Rum: M405
Telefon: 010-1428820
E-post: dorothee.goetze(a)miun.se<mailto:dorothee.goetze@miun.se>
Information om hur Mittuniversitetet behandlar personuppgifter: www.miun.se/personuppgifter<http://www.miun.se/personuppgifter>
Välkommen till Arbetarhistorikernas dag
Är du student eller forskare med intresse för arbetarhistoria? Har du en idé om ett framtida arbetarhistoriskt projekt och vill prata med andra om din idé? Är du mitt i en studie och skulle vilja dela med dig av dina funderingar? Eller har du nyss avslutat ett projekt och vill dela med dig av dina resultat?
Kom till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek för en nätverksträff den 4 juni kl 9 – 16.
Mötet är kostnadsfritt och vi bjuder på en lunchmacka och fika. Allt du behöver göra är att anmäla dig och skicka ett abstract (1500 tecken) till oss senast den 30 april: event(a)arbark.se<mailto:event@arbark.se>
Om du vill veta mer, kontakta Silke Neunsinger (silke.neunsinger(a)arbark.se<mailto:silke.neunsinger@arbark.se>)
Bästa,
Den modernhistoriska podden En svensk tiger har utkommit med två nya avsnitt, om Sverige och flyktingarna inför och andra världskriget.
1. Den moraliska stormaktens födelse
Det första avsnittet bär titeln "Den moraliska stormaktens födelse: Gösta Engzell, svenska Utrikesdepartementet och Förintelsen” och handlar om utrikesrådet Gösta Engzell som under kriget var rättschef på svenska Utrikesdepartementet. År 1942 förstår Engzell den tyska judepolitikens mordiskhet och genomgår en moralisk kris — och han har makt att agera, via sin chef utrikesminister Christian Günther och vänskapen med statsminister Per Albin Hansson. Nu uppmärksammas Gösta Engzell via filmen ”The Swedish Connection” på Netflix; en dramatisering av förintelseåret 1942 då Sverige dramatiskt bytte hållning angående Europas judar,
Läs mer — och lyssna — via:
https://ensvensktiger.org/2025/03/12/den-moraliska-stormaktens-fodelse-gost…
2. Hjälp våra flyktingar! Sverige, civilsamhället och 1930-talet
Det andra avsnittet handlar om mellankrigstiden, 1930-talet och flyktingaktivismen inom civilsamhället. I Sverige organiserade sig flyktingvänner i organisationer som kommunistiska "Röda hjälpen", socialdemokratiska "Arbetarrörelsens Flyktinghjälp" och den till stora delar liberala "Insamlingen för landsflyktiga intellektuella". Föreningarnas verksamhet under 1930-talet präglades av politisering, konflikter och konkurrens. Men också av medmänsklighet, moral och en vilja att hjälpa i en polariserad tid då flyktinghatet hade mäktiga röster. Vi samtalar med historikern Pär Frohnert har skrivit boken "Hjälp våra flyktingar" (2025) om de tre organisationernas arbete 1933-1939.
Läs mer — och lyssna — via:
https://ensvensktiger.org/2025/04/11/hjalp-vara-flyktingar-sverige-civilsam…
Med vänlig hälsning
Henrik Arnstad
PS. Vetenskapspodden ”En svensk tiger” har (när detta skrivs) 697.000 nedladdningar och produceras av Ola Larsmo och Henrik Arnstad. Studiotekniker Per Juhlin, Beppo.

Foto: Ensemblen i kommande filmen ”The Swedish Connection” med Henrik Dorsin i huvudrollen som utrikesrådet Gösta Engzell (foto: Netflix)
---
Henrik Arnstad, fil.mag.
Producent, podcasten ”En svensk tiger”
Mail info(a)ensvensktiger.org
Mob 0704-56 22 97
http://ensvensktiger.org
CFP Mirator 1/26 temanummer: Medeltidsforskningen i Finland
red. Sanna Supponen & Anna-Stina Hägglund
***Suomeksi alla / In English below***
Medeltidsforskningen i Finland har långa anor, vilka man kan härleda redan till Kungliga Akademin i Åbo på 1600-talet. Särskilt under 1800-talet väcktes intresset för Finlands medeltida historia och man började ge ut källpublikationer, vilka också har haft stor betydelse för senare tiders historiker. Medeltiden hade en betydande roll i skapandet av den nationella identiteten i början av 1900-talet. Sedan dess inleddes en ny tydlig uppgång inom forskningen om perioden under 1990-talet, då också Sällskapet för medeltidsforskning Glossa rf grundades 1996. Den nya generationens forskare har betonat internationalitet där det område som utgjorde Finland under medeltiden ses som en del av Östersjöregionens, och i förlängningen, hela Europas historia. Internationaliteten har också synts i forskarnas arbete där man allt oftare rör sig över gränserna såväl fysiskt som genom forskningens fokus. Samtidigt har också intresset för återskapande aktiviteter kring medeltiden ökat och dess användning för politiska ändamål, likaså dess användning för litterära referenser och som tema för marknader. Längs vägen för medeltidsforskningens historia ryms starka personligheter och även i hög grad varierande tolkningar av centrala händelser och fenomen. Med anledning av Sällskapet för medeltidsforskning Glossa rf:s 30-årsjubileum är temat för Mirator 1/26 medeltidsforskningen i Finland.
Vi välkomnar artikelförslag från medeltidsforskningens olika fält, såsom arkeologi, konstvetenskap, historia, musikvetenskap, teologi och filologi.
Möjliga teman är:
* Betydelsen av enskilda forskares arbete och deras roll i tillkomsten av särskilda tolkningar
* Tematisk överblick över något särskilt fenomen i forskningens historia
* Undervisningen om medeltiden såväl i skolorna som på universiteten
* Medeltidsforskningen som en del av institutioners historia, såsom bibliotek, forskningsenheter eller stiftelser
* Medeltiden som återskapande aktivitet och dess olika uttrycksformer
* Historiebruket av medeltiden, populära föreställningar och pseudohistoria
* Internationaliseringen av fältet
Mirator (https://journal.fi/mirator) är Glossa - sällskapet för medeltidsforskning rf:s kollegialt granskade open access-publikation. I enlighet med Mirators riktlinjer för open access är alla texter publicerade i Mirator tillgängliga (att läsa, ladda ner, dela vidare och att länka till) utan särskilt tillstånd eller lov. Tidskriften publicerar texter på finska, svenska och engelska.
Skicka ett abstrakt på max 250 ord och en kort beskrivning av dig själv senast 16.6.2025 till adresserna sannasupponen(a)gmail.com och anna-stina.hagglund(a)abo.fi. De färdiga manuskripten ska följa tidskriftens anvisningar för skribenter (https;//journal.fi/mirator/about/submissions). Manuskripten genomgår en process för kollegial granskning.
Viktiga dagar
* Juni 16, 2025: Deadline för sammanfattning
* Januari 30, 2026: Deadline för artikelmanus
* Maj/Juni 2026: Numret publiceras
------------------
Keskiajan tutkimuksella Suomessa on pitkät juuret, jotka voidaan juontaa jo Turun akatemiaan 1600-luvulla. Etenkin 1800-luvulla nousi kiinnostus Suomen keskiaikaiseen historiaan ja alettiin laatimaan lähdejulkaisuja, joilla on ollut suuri merkitys myös myöhemmille tutkijoille. Keskiajalla oli merkittävä rooli kansallisen identiteetin rakentamisessa 1900-luvun alkupuoliskolla. Sittemmin uusi selkeä nousukausi aikakauden tutkimuksessa alkoi 1990-luvulta, kun myös perustettiin Keskiajan tutkimuksen seura Glossa ry vuonna 1996. Uusimman polven tutkijat ovat painottaneet kansainvälisyyttä, jossa Suomen alueen keskiaika nähdään osana Itämeren piirin ja laajemmin koko Euroopan historiaa. Kansainvälisyys on myös näkynyt tutkijoiden työssä, jossa yhä useammin liikutaan yli rajojen niin fyysisesti kuin tutkimuskohteiden välityksellä. Samaan aikaan on lisääntynyt myös keskiajan harrastaminen ja käyttö niin poliittisiin päämääriin, kirjallisuuden raameiksi kuin markkinoiden teemaksi. Keskiajan tutkimuksen historian matkan varrelle mahtuu vahvoja persoonia ja hyvinkin vaihtelevia tulkintoja keskeisistä tapahtumista ja ilmiöistä. Glossa ry:n 30-vuotisjuhlavuoden kunniaksi Miratorin 1/26 numeron teema onkin keskiajan tutkimus Suomessa.
Toivotamme tervetulleeksi artikkeliehdotuksia eri keskiajan tutkimuksen aloilta, kuten arkeologiasta, taidehistoriasta, historiasta, musiikkitieteestä, teologiasta ja filologiasta.
Mahdollisia teemoja voivat olla:
* Yksittäisten tutkijoiden työn merkitys ja rooli tiettyjen käsityksien synnyssä
* Temaattiset katsaukset jonkin ilmiön tutkimushistoriaan
* Keskiajan opetus niin kouluissa kuin yliopistoissa
* Keskiajan tutkimus osana instituutioiden, kuten kirjastojen, arkistojen, tutkimusyksiöiden tai säätiöiden, historiaa
* Keskiajan historian harrastaminen ja sen eri ilmenemismuodot
* Keskiajan historian käyttö, populaarikäsitykset ja pseudohistoria
* Kansainvälistyminen
Mirator (https://journal.fi/mirator) on Glossa - keskiajantutkimuksen seura ry:n monikielinen, vertaisarvioitu open access -julkaisu. Miratorin open access -periaatteiden mukaisesti kaikki Miratorissa julkaistut tekstit ovat saatavissa (luettavissa, ladattavissa, levitettävissä, linkitettävissä) ilman erityistä maksua tai lupaa. Lehti julkaisee tekstejä suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi.
Lähetä 250-sanainen abstrakti ja lyhyt kuvaus itsestäsi 16.6.2025 mennessä osoitteisiin sannasupponen(a)gmail.com ja anna-stina.hagglund(a)abo.fi. Valmiiden käsikirjoitusten tulee noudattaa lehden kirjoittajan ohjeita (https://journal.fi/mirator/about/submissions) Käsikirjoitukset läpikäyvät vertaisarviointiprosessin.
Tärkeitä päivämääriä
16.6.2025 Abstraktin viimeinen palautuspäivä
30.1.2026 Valmiin artikkelin viimeinen palautuspäivä
Touko-kesäkuu 2026 erikoisnumeron julkaisu
------------------
CFP Mirator 1/26 special issue Medieval studies in Finland
Eds. Sanna Supponen & Anna-Stina Hägglund
Medieval studies in Finland have a long tradition, dating back to the 17th century and the founding of the Royal Academy of Turku. Interest in Finland's medieval past grew particularly during the 19th century, when the compilation of source editions began, which have been a vital support to generations of scholars. In the early 20th century, the Middle Ages also played an important role in shaping national identity. Since the 1990s, medieval studies in Finland have experienced renewed vitality, marked by the founding of the Society for Medieval Studies in Finland - Glossa in 1996. The newest generation of researchers has placed increasing emphasis on international perspectives, viewing the Finnish regions as part of the cultural sphere of the Baltic Sea and, more broadly, as an integral part of European history. Internationality has also been reflected in researchers' work, where crossing borders, both physically and through research topics, has become increasingly common. At the same time, interest in re-enacting the Middle Ages has grown, alongside its use for political aims, in literary settings, and as a theme for fairs. The history of medieval studies includes strong personalities and highly varied interpretations of key events and phenomena. In honour of the 30th anniversary of the Society for Medieval Studies - Glossa, the theme of issue 1/26 of Mirator is medieval research in Finland.
We welcome article proposals from various fields of medieval studies, such as archaeology, art history, history, musicology, theology, and philology.
Possible themes may include:
* The significance and role of individual scholars in the formation of specific interpretations
* Thematic overviews of the research field of a particular phenomenon
* Teaching the Middle Ages in schools as well as in universities
* Medieval studies as part of the history of institutions such as libraries, archives, research units, or foundations
* The practice of medieval history as re-enactment and its various forms
* The use of medieval history, popular perceptions, and pseudohistory
* Internationalisation
Mirator (https://journal.fi/mirator) is a multilingual, peer-reviewed open access journal published by Glossa - the Society for Medieval Studies in Finland. In accordance with Mirator's open access policy, all texts published in the journal are freely available (readable, downloadable, shareable, linkable) without any fee or special permission. The journal publishes articles in Finnish, Swedish, and English.
Please send a 250-word abstract and a short bio by June 16, 2025 to:
sannasupponen(a)gmail.com and anna-stina.hagglund(a)abo.fi.
Final manuscripts must follow the journal's author guidelines (https://journal.fi/mirator/about/submissions) All submissions will undergo peer review.
Important dates
June 16, 2025: Deadline for abstracts
January 30, 2026: Deadline for full article
May/June 2026: Issue will be published
