Det SD-stödda borgerliga styret i Norrköping avskaffar stadens kultur- och fritidsförvaltning. Man avskedar samtidigt stadens kulturchef. I stället hamnar kulturen på ett ”Tillväxtkontor”.
Biblioteksverksamheten, ungdomskulturen och stadens museer sätts på underkontoren ”Livskvalitet” samt ”Attraktionskraft”.  Annat hamnar på eventbolag.

Vid årsskiftet kommer kommunpolitikerna i Norrköping inte längre att behöva oroa sig för att hålla armlängds avstånd till institutioner och konstutövare. För då finns inte längre något att hålla avstånd till, eftersom kommunen avskaffat kulturen.

Norrköpingsmodellen förenar den näringslivsanpassade kulturpolitik som präglat moderatstyrda Nacka med den auktoritära linje som prövats i Sölvesborg. Så här ser blåbrun kulturpolitik ut i praktiken: en syntes mellan en nyliberalism som tar hänsyn bara till kultur som kan mätas i siffror och en nyfascism som tyglar konstens och kulturlivets kritiska röster.

DEBATT. Det gör ont när knoppar brister och med detta sagt; det har gjort förfärligt ont för vänstersidan sedan valet 2022. Norrköpings leds numera, efter nästan 100 år av obrutet socialdemokratiskt styre, av en borgerlig lokal regering och tillsammans med Sverigedemokraterna i majoritet.
Det är skillnad på blått och rött. Norrköping har precis som många andra kommuner stora ekonomiska utmaningar. Dels sprungna ur den nationella konjunkturen men också på grund av en tidigare vänsterpolitik som har präglats av allt till alla.
Den tiden är förbi.
Som moderat kommunstyrelseordförande kommer jag alltid prioritera det kommunala kärnuppdraget.
Kultureliten i Norrköping (och uppenbarligen nu också nationellt) anser att en symfoniorkester där över 90 procent av biljettpriset betalas av skattekollektivet ska sitta i orubbat bo när all annan kommunal verksamhet tvingas spara.
Min prioritering är skola, vård och omsorg och tillväxt för att säkra framtiden i Norrköping.