Forskningsråden uppmuntrar till publicering i rovtidskrifter

Ett rejält klavertramp. Så beskriver Göran Arnqvist vid Uppsala universitet, de statliga forskningsfinansiärernas finansiering av Bibsams avtal med förlaget Frontier. Stora delar av forskarsamhället betraktar Frontiers tidskrifter som ett allvarligt hot mot den vetenskapliga legitimiteten, menar han.

• Göran Arnqvist, Uppsala universitet

Den globala scenen för publicering av vetenskapliga artiklar har genomgått en dramatisk förändring under de senaste decennierna. För oss forskare är det ett forum där vi kommunicerar våra forskningsresultat men för förlagsbranschen är detta en mycket snabbt och stadigt växande marknad.

Antalet publicerade artiklar har ökat med cirka 8–9 procent per år under denna tid och idag publicerar cirka 4 miljoner forskare årligen sina resultat. Samtidigt har antalet tidskrifter ökat med cirka 5 procent per år och det finns nu fler än 33 000 vetenskapliga tidskrifter.

Vinstmarginalen kan vara så hög som 25–40 procent, vilket gör detta till en av de absolut mest lönsamma av alla branscher.

Ett mindre antal stora förlagshus dominerar. Via prenumerationsavgifter, publikationsavgifter, annonser och andra former av inkomster omsätter marknaden för vetenskapliga tidskrifter årligen mer än 100 miljarder kronor (1). Vinstmarginalen kan vara så hög som cirka 25–40 procent (2), vilket gör detta till en av de absolut mest lönsamma av alla branscher.

På denna lukrativa marknad har ett stort antal open-accesstidskrifter dykt upp som finansieras helt via publikationsavgifter. De goda intentionerna med open-access åberopas ofta för att försvara denna affärsmodell. Men för sådana tidskrifter ökar omsättningen och därmed också vinsten med antalet publicerade artiklar och här finner vi nu ett växande antal (3) så kallade rovtidskrifter (”predatory publishing”). Dessa erbjuder publicering av artiklar mot betalning och den så centrala sakkunniggranskningen är mycket bristfällig eller saknas helt. Det redaktionella maskineriet är även detta undermåligt och refuseringsgraden är av förklarliga skäl mycket låg.

Idag finns uppskattningsvis 10 000–15 000 verifierade aktiva rovtidskrifter. För att hjälpa forskare att undvika fallgropar i detta svårnavigerade publikationslandskap har forskare och bibliotekarier upprättat värdefulla listor över rovtidskrifter. I den mest kända av dessa, Beall’s svarta lista, användes 26 explicita kriterier för att identifiera rovtidskrifter.

Det redaktionella maskineriet är även detta undermåligt och refuseringsgraden är av förklarliga skäl mycket låg.

Dessa listor är emellertid inte okontroversiella och författare som publicerat i rovtidskrifter och inte minst förlag som ägnar sig åt denna typ av verksamhet framför ofta kritik mot listor över rovtidskrifter. Flera av dem som upprättat dessa listor har utsatts för hot om stämningar och en rad andra rättsliga åtgärder. År 2017 kände sig Jeffrey Beall till slut tvingad att stänga ner sin svarta lista. Detta efter att hans arbetsgivare (University of Colorado) utsatts för massiva påtryckningar från stora aktörer som MDPI (4) och Frontiers (5), vilka båda finns med på listan (6). Frontiers har även pressat andra förlag att återkalla artiklar där de inkluderats bland rovtidskrifter (7).

Bibsam har nyligen träffat ett avtal med Frontiers (8) som innebär att forskare kopplade till någon av Bibsamkonsortiets organisationer kan publicera i förlagets tidskrifter utan avgifter för författarna. Avtalet (9) finansieras av Vetenskapsrådet, Formas, Forte och Vinnova.

Frontiers tidskrifter har en mycket låg refuseringsgrad och har, som ett resultat av gravt bristande kvalitetsgranskning, publicerat ett stort antal undermåliga eller direkt felaktiga artiklar (10). En lång rad redaktionella brister och kontroverser kantar deras verksamhet (11). Enligt bloggen Retraction Watch (7) har 21 artiklar publicerade under 2023 och 95 artiklar publicerade under 2022 hittills återkallats efter publicering i Frontiers – som en följd av en bristande sakkunnig- och/eller redaktionell kvalitetsgranskning. Bara under 2023 drogs 38 Frontiers artiklar tillbaka efter publicering då misstanke förelåg om att författare bokstavligen hade köpt medförfattarskap till artiklar (”authorship-for-sale”) (12).

Deras tidskrifter är betraktade som uppenbara rovtidskrifter av stora delar av vetenskapssamhället och Zhejiang Gongshang University beslöt nyligen att artiklar publicerade i Frontiers tidskrifter inte får medräknas (13) vid sammanställningar av vetenskaplig meritering. I likhet med förlaget MDPI ägnar sig Frontiers även åt en mycket aktiv marknadsföring där forskare kontaktas personligen med lockande erbjudanden om att publicera bidrag i, eller vara redaktör för, temanummer inom deras egen domän.

Frontiers frontar nu avtalet med Bibsam som ett led i deras systematiska arbete med ”white-washing”

Frontiers är baserade i Schweiz och verksamheten är allt annat än transparent: ägandeförhållanden, omsättning, vinstmarginal och tillförlitliga operativa data är inte tillgängliga. Det faktum att Frontiers enligt egna uppgifter publicerade 124 104 artiklar under 2022, med en genomsnittlig publikationsavgift på USD 2 270 per artikel, tyder på att omsättningen under detta år var minst 3 miljarder kronor.

Att Bibsam nu valt att finansiera och därmed uppmuntra till publicering i deras tidskrifter samtidigt som stora delar av vetenskapssamhället tydligt tar avstånd från deras affärsmodell är minst sagt anmärkningsvärt.

Frontiers frontar nu avtalet med Bibsam som ett led (14) i deras systematiska arbete med ”white-washing”, vilket knappast kommer som en överraskning. Att de svenska statliga forskningsråden på detta sätt bidrar till att skänka trovärdighet till deras verksamhet, vilken många av oss ser som ett allvarligt hot mot den vetenskapliga legitimiteten, är ingenting annat än ett rejält klavertramp.

Detta ska ses i ljuset av att flera andra internationella forskningsfinansiärer istället nyligen har satt ner foten och deklarerat att de inte medger finansiering av publikationsavgifter för rovtidskrifter. Bibsam måste snarast möjligt bryta det avtal som upprättats.

Göran Arnqvist, professor i zooekologi, Uppsala universitet

1. An overview of scientific and scholarly publishing (The STM Report)Länk till annan webbplats.
2. The Oligopoly of Academic Publishers in the Digital Era (PLoS One)Länk till annan webbplats.
3. ‘Predatory’ open access: a longitudinal study of article volumes and market characteristics (BMC medicine)Länk till annan webbplats.
4. Research integrity corner: Special issue on predatory journals Opinion (Jeffrey Beall):Länk till annan webbplats.
5. Beall-listed Frontiers empire strikes back (For Better Science)Länk till annan webbplats.
6. Beall's List – of Potential Predatory Journals and Publishers (updated 2021)Länk till annan webbplats.
7. The Retraction WatchLänk till annan webbplats..
8. Nya publiceringsavtal med Frontiers och PLOS för satsning på öppen tillgång (Kungliga biblioteket KB)Länk till annan webbplats.
9. Transformed agreement Bibsam (Frontiers)Länk till annan webbplats.
10. Frontiers Media (Wikipedia)Länk till annan webbplats.
11. Open-access publisher sacks 31 editors amid fierce row over independence (Science)Länk till annan webbplats..
    
12. Frontiers retracts nearly 40 papers linked to authorship for saleLänk till annan webbplats..
13. MDPI, Frontiers & Hindawi are blacklisted by a university (qq.com)Länk till annan webbplats.
14. Swedish consortium Bibsam and Frontiers sign national transformed agreement - momentum is building (Frontiers)

Replik: Förlaget Frontiers bemöter kritik om bristfällig granskning

Vi uppskattar diskussionen om forskningspublicering och öppen vetenskap, men den måste bygga på fakta och inte på åsikter, skriver Frederick Fenter på Frontiers i en replik på Göran Arnqvists debattinlägg om Bibsams avtal med Frontiers.

• Frontiers förlag

Frederick Fenter. Foto: Frontiers.

Sedan starten 2007 har Frontiers tidskrifter publicerat vetenskapliga rön med öppen tillgång, eftersom vi vill demokratisera forskningen. Vi arbetar för att fler människor ska få tillgång till vetenskapliga publikationer av hög kvalitet (1) och fler forskare världen över ska få möjlighet att bidra till det vetenskapliga samtalet. Tidskrifter som uteslutande innehåller fritt tillgängliga artiklar som kan läsas av alla (OA guld) är det bästa, mest demokratiska och mest hållbara sättet att uppnå detta.

Genom att ta bort betalväggar ger denna modell gratis och permanent åtkomst till artiklar. Det främjar transparensen och förtroendet för forskning. Vårt enhetsprisavtal med Bibsam (2) är anpassat till institutionernas budgetar, stödja författarnas valmöjligheter och ge valuta för pengarna. Tack vare detta avtal kan forskare vid svenska lärosäten publicera sig i Frontiers tidskrifter utan kostnad för dem själva, och utan ökade kostnader för institutionerna. Faktum är att forskare i Sverige sedan 2019 har publicerat cirka 4 000 artiklar i Frontiers, vilka fått 37 000 citeringar.

Faktum är att forskare i Sverige sedan 2019 har publicerat cirka 4 000 artiklar i Frontiers, vilka fått 37 000 citeringar.

Men det vi först och främst värderas efter är den redaktionella kvalitet som vi erbjuder forskare. Vid valet av förlag rekommenderar vi alla att ta del av tillförlitliga källor (3) hellre än icke transparenta listor. De bibliometriska data som Web of Science, Scopus, PubMed Central, MedLine, DOAJ publicerar rankar Frontiers högt gentemot andra förlag.

Hos Frontiers kan artiklar bara publiceras om de har gått igenom våra robusta redaktionella processer. Till exempel har vår forskningsintegritetsprocess identifierat och avböjt mer än 34 000 misstänkta bedrägliga bidrag under de senaste två åren. Via bibliometriska databaser har vi upptäckt att 28 procent av dem vi avböjt på dessa grunder efteråt har publicerats i konkurrerande tidskrifter. Detta understryker det stora behovet av branschövergripande samarbete.

Frontiers drar tillbaka sådana artiklar i samma utsträckning som andra ansedda forskningsförlag.

När bedrägeri upptäcks drar ansvariga förlag tillbaka artiklar, enligt branschens standardprotokoll, som COPE (Committee on Publication Ethics) tagit fram (4). Frontiers drar tillbaka sådana artiklar i samma utsträckning som andra ansedda forskningsförlag. I sitt debattinlägg förvränger professor Göran Arnqvist fakta genom att fokusera enbart på isolerade tillfällen då Frontiers dragit tillbaka artiklar och enstaka meningsskiljaktigheter mellan redaktörer (5) – sådant som alla förlag kan tvingas hantera.

Frontiers vill se ökad publicering med öppen tillgång – det är både vår affärsidé och vårt uppdrag. Vi vill uppnå detta tillsammans med det internationella forskarsamhället, baserat på principen att författaren vet bäst. Vårt avtal med Bibsam handlar om att ge alla forskare möjligheten att göra en egen bedömning av vilka tjänster olika kanaler erbjuder, vilken räckvidd de har och hur möjligheterna att nå ut i samhället ser ut. Och därefter välja den bästa kanalen för deras arbete.

Vi uppskattar att det svenska forskarsamhället fortsätter diskussionen om vad forskningspublicering och öppen vetenskap betyder för forskare, men med fokus på fakta och inte på åsikter.

Dr Frederick Fenter, Chief Executive Editor, Frontiers

https://www.tidningencurie.se/debatt/forskningsraden-uppmuntrar-till-publicering-i-rovtidskrifter/replik-forlaget-frontiers-bemoter-kritik-om-bristfallig-granskning?utm_source=Ungapped&utm_medium=email&utm_campaign=20240618

äs hela debattråden

• Replik: Öppen tillgång får inte ske på bekostnad av granskningen

  17 JUNI 2024 | GÖRAN ARNQVIST, UPPSALA UNIVERSITET

• Replik: Förlaget Frontiers bemöter kritik om bristfällig granskning

  12 JUNI 2024 | FRONTIERS FÖRLAG

• Replik: Vi behöver större mångfald i publiceringslandskapet

  31 MAJ 2024 | FORMAS, FORTE, VETENSKAPSRÅDET

• Replik: Tvivelaktiga tidskrifter hotar vetenskapens integritet

  27 MAJ 2024 | PÄR ÅGERFALK, UPPSALA UNIVERSITET

• Forskningsråden uppmuntrar till publicering i rovtidskrifter

  14 MAJ 2024 | GÖRAN ARNQVIST, UPPSALA UNIVERSITET